Europa är fylld av storslagna kyrkor där den ena är större än den andra och många har sina rötter under medeltiden. Duamo Di Milano i Italien är en av de mest kända katedralerna i hela världen, vilket kanske inte är så konstigt när den är näst störst i världen och säte för den romersk-katolska ärkebiskopen i Milano. Katedralen är hela 157 meter lång och kan rymma upp till 40 000 besökare, något som gör den större än de många av sportarenorna i Sverige som brukar rymma en 20 000 – 30 000 besökare.
Historian om Katedralen
Man började bygga på katedralen under 1300-talet och den stod mer eller mindre färdig på 1800-talet. Även om man än idag jobbar med kyrkan så anser man aldrig att den någonsin blir helt färdig. Katedralen är belägen i Milanos mittpunkt och har alltid setts som den centralaste punkten i staden och den naturliga platsen att träffas på sedan bygget påbörjades över 700 år sedan. Innan man började bygga denna katedral fanns där en mindre basilika som hade stått färdig sedan år 355. Det var ärkebiskopen Antonio da Saluzzo som startade arbete med katedralen i samband med att hans kusin Gian Galeazzo Visconti, kom till makten i MIlan. Katedralen var tänkt som en belöning till adeln och arbetarklassen som hade fått utstå lång tyranni av den tidigare härskaren i staden. Trots den kritik av Svenska kyrkan vi ser idag är just underhåll av kyrkor för allmänheten något även de är duktiga på.
Monument inne i katedralen
Det var sedan under Napoleon Bonapartes styre som katedralen blev färdig då han ansåg att han ville ge Italien en nystart med sig själv som ledare. Katedralen passade hans ändamål bra. Idag ser vi att många medlemmar lämnar kyrkan men samtidigt har besökarna till katedralen ökat kraftigt. Även om utsidan av katedralen är ordentligt utsmyckad med en stor mängd olika tinnar och torn är det monumenten på insidan som gör den extra vacker att besöka. Den mest kända statyn inne i kyrkan är Saint Bartholomew-statyn av Marco d’Agrate från 1562. Inne i katedralen finner man även ärkebiskopen Alberto da Intimianos kista som har en krucifix av koppar som tittar ner på sig. Även ärkebiskoparna Ottone Visconti and Giovanni Visconti finns begravda i varsin kista inne i katedralen, kistor som tillverkades under 1300-talet. För att få till musik som gör kyrkan rättvis finns här även Italiens största orgel med hela 225 pipor som byggdes på Mussolinins order.
