Svenska kyrkans engagemang för miljö och hälsa är djupt rotat i den kristna tron och förvaltarskapstanken, vilket innebär ett grundläggande ansvar att värna Guds skapelse. Detta ansvar manifesteras på många plan, från det övergripande globala klimatarbetet till den nära omsorgen om den enskilda människans välbefinnande och de kyrkliga byggnadernas inomhusmiljö. Det är ett mångfacetterat och dynamiskt arbete som inkluderar allt från framtagandet av strategiska färdplaner för klimatet och principer för hållbara investeringar till mycket konkreta, praktiska åtgärder ute i församlingarna. Dessa åtgärder kan röra energieffektivisering, miljödiplomering och den viktiga uppgiften att säkerställa en hälsosam inomhusluft, exempelvis genom att kontrollera och åtgärda förekomsten av radon. Jag följer med stort intresse hur kyrkan med beslutsamhet och teologisk grund navigerar dessa komplexa och avgörande frågor, med siktet tydligt inställt på att bidra till en hållbar framtid för både människa och miljö.
Färdplanen för klimatet och dess grundpelare
Klimatförändringarna utgör en av vår tids mest akuta och omfattande utmaningar, och Svenska kyrkan betraktar det som en central fråga som kräver omedelbara och kraftfulla åtgärder. Detta djupa engagemang har sin grund i en teologisk övertygelse om att vi som människor har fått ett särskilt ansvar att vårda och skydda den skapelse som Gud har anförtrott oss. Det handlar om en grundläggande solidaritet med de mest utsatta i världen, de som drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser trots att de bidragit minst, och om ett ofrånkomligt ansvar gentemot kommande generationer. Redan 1989 publicerade biskoparna ett miljömanifest, vilket visar på ett långsiktigt engagemang. Detta har sedermera konkretiserats ytterligare genom Kyrkomötets beslut 2018 att anta en detaljerad färdplan för klimatet för perioden 2020–2030. Denna färdplan är ett ambitiöst och viktigt styrdokument som tydligt stakar ut vägen mot en mer hållbar kyrka och, i förlängningen, ett mer hållbart samhälle.
Färdplanen vilar på tre övergripande effektmål som ska vara uppfyllda senast år 2030. Det första målet är klimatneutralitet, vilket innebär att Svenska kyrkan som helhet inte ska lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Detta ska primärt uppnås genom kraftiga och mätbara utsläppsminskningar inom den egna, omfattande verksamheten. Det andra målet är att aktivt verka för en värderingsförändring i samhället och lyfta fram de andliga och existentiella aspekterna av klimatkrisen. Kyrkan ser detta som en naturlig och integrerad del av sitt grundläggande uppdrag – gudstjänst, undervisning, diakoni och mission – och vill bidra till en djupare förståelse för människans plats i skapelsen och det akuta behovet av en genomgripande omställning. Detta kan ta sig uttryck i gudstjänster med teman kring skapelsen, i studiecirklar som utforskar teologiska perspektiv på miljöansvar, eller genom att uppmuntra till bön och reflektion över människans roll i naturen. Det tredje målet handlar om att aktivt bidra till klimaträttvisa. Detta sker bland annat genom Act Svenska kyrkans omfattande arbete med att stödja de människor och samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Klimaträttvisa innefattar också ett ansvar för att driva på en omställning till hållbar konsumtion och att verka för rätten till värdiga liv för hela jordens befolkning, nu och i framtiden.
Etappmål och konkreta åtgärder för en hållbar framtid
Arbetet med färdplanen är strukturerat och indelat i etapper för att säkerställa framdrift och möjlighet till justering. Den andra etappen sträcker sig från 2024 till 2027 och kännetecknas av mål som är både bredare i sin ansats och skarpare i sina formuleringar än tidigare. Svenska kyrkan ska under denna period vara en modig och tydlig röst för en rättvis omställning och aktivt initiera samtal om nödvändiga värderingsförändringar kring en människocentrerad livsförståelse och naturens inneboende rättigheter. Kunskap om klimaträttvisa ska genomsyra all verksamhet, och andliga perspektiv på klimatkrisen ska bearbetas och kommuniceras.
Energi och byggnader
Inom området energianvändning och byggnader är målsättningen att minska den totala köpta energimängden per kvadratmeter med minst 5 procent per år. Dessutom ska de klimatpåverkande utsläppen från energianvändningen halveras under etappen. Fossil eldningsolja ska fasas ut helt och hållet, och all el som köps in ska vara förnybar, med en stark rekommendation om att den ska vara märkt med Bra Miljöval. Produktionen av egen förnybar el, framför allt från sol och vind, ska öka markant för att bidra till dessa mål.
Resor och transporter
När det gäller resor och transporter är målen också mycket ambitiösa. Minst 75 procent av alla gruppresor och tjänsteresor som görs med bil ska vara fossilfria. Resor med bil och flyg, mätt i kilometer, ska minska med minst 25 procent respektive 50 procent. Det sistnämnda målet är särskilt utmanande med tanke på kyrkans omfattande internationella arbete och den geografiska spridningen av församlingar och stift över hela landet.
Begravningsplatser och markanläggningar
Specifika åtgärdsområden för 2027 inkluderar även skötseln av begravningsplatser, markanläggningar och de maskiner som används där. Målet är att minska den fossila energianvändningen med minst 75 procent och mängden restavfall med minst 5 procent. Detta är ett viktigt steg för att säkerställa att även dessa platser, som är så betydelsefulla för många, förvaltas med största möjliga hänsyn till miljön. Ett hållbart förhållningssätt är centralt för att kunna erbjuda värdiga och hållbara begravningar i Svenska kyrkan.
Hållbar förvaltning av kyrkans skog, mark och kapital
Svenska kyrkan är en av Sveriges absolut största markägare och bär därmed ett särskilt ansvar för förvaltningen av de så kallade prästlönetillgångarna. Dessa tillgångar omfattar cirka 460 000 hektar skog, vilket gör kyrkan till en betydande aktör inom svenskt skogsbruk. Hur denna omfattande skogsareal förvaltas har stor betydelse för både klimatet och den biologiska mångfalden.
Skogsförvaltningens nya inriktning
En omfattande skogsutredning, med titeln ”Kyrkan och skogen – Ansvar, handling och hopp”, presenterades nyligen och utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet. Den föreslår en tydlig omställning från ett skogsbruk som primärt har fokuserat på ekonomisk avkastning till ett mer naturnära skogsbruk. Detta nya synsätt innebär att skogens andliga, ekologiska och sociala värden i högre grad ska beaktas. Utredningen föreslår bland annat att 20 procent av skogsarealen ska skyddas för att främja biologisk mångfald och öka kolinlagringen, vilket är en betydande ökning från dagens nivåer. Vidare föreslås att en tredjedel av arealen ställs om till ett naturnära skogsbruk och att skogsbruket på den resterande ytan anpassas med ökad generell hänsyn. Detta inkluderar att anpassa skogsbruket till rennäringens behov i de nordliga stiften, vilket är en viktig del i kyrkans arbete med förlåtelse och försoning med det samiska folket. Målet är att skogens produktionspotential för klimatnytta ska tillvaratas i en god balans med ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga värden. Denna ansvarsfulla förvaltning av avser befintliga marker, men kyrkans fastighetsförvaltning är bredare och kan i andra sammanhang även innefatta transaktioner såsom möjligheten att köpa bostad från kyrkan, även om detta inte är huvudfokus i klimatarbetet.
Stiftens praktiska arbete
På stiftsnivå ser vi också många konkreta exempel på detta engagemang. Lunds stift, till exempel, arbetar aktivt med sin miljö- och klimatpolicy för förvaltningen av sina prästlönetillgångar, som inkluderar både jord- och skogsmark. De anlägger våtmarker för att gynna biologisk mångfald och minska näringsläckage från jordbruksmark, samt investerar i markavvattningsprojekt för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Stiftets skogar lagrade imponerande 7,3 miljoner ton koldioxid under 2023, och hela 13 procent av skogsarealen är avsatt för natur- och kulturvård, inklusive fyra så kallade kyrkoreservat.
Hållbar kapitalförvaltning
Även hållbara investeringar på nationell nivå är en central del av Svenska kyrkans strategi. Detta visar på ett djupt ansvarsfullt förhållningssätt till kapitalförvaltning, där ekonomiskt ansvar integreras med kyrkans grundläggande värdegrund. Detta innebär att miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade faktorer (ESG-faktorer) systematiskt vägs in i alla investeringsbeslut. Under 2024 har ett särskilt fokus legat på biologisk mångfald och klimat, med det tydliga målet att minska portföljens klimatpåverkan i linje med Parisavtalets ambitioner. Vid utgången av 2024 hade portföljens utsläppsintensitet minskat med 20 procent jämfört med basåret 2021. Målet är att 90 procent av innehaven i aktie- och företagsobligationsportföljen ska ha vetenskapligt förankrade klimatmål (enligt Science Based Targets initiative, SBTi) senast år 2030.
Miljödiplomering och lokalt engagemang som drivkraft
För att omsätta de övergripande målen och strategierna i praktisk handling på lokal nivå har Svenska kyrkan utvecklat ett eget system för Miljödiplomering. Detta är ett mycket värdefullt och uppskattat ledningssystem som hjälper församlingar, pastorat och stiftskanslier att arbeta systematiskt och strukturerat med hållbar utveckling och minskad miljöbelastning. Systemet, som bygger på principer om delaktighet och gemensamt lärande, vilar på en unik teologisk grund som integrerar ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga perspektiv på ett föredömligt sätt. Det är utformat för att vara mindre byråkratiskt än många kommersiella certifieringar, med ett större fokus på reflektion, samtal och lärande. Över hundra enheter inom Svenska kyrkan är redan miljödiplomerade och genomgår regelbundna revideringar för att säkerställa kvalitet och utveckling. För att stödja detta viktiga arbete finns en rad resurser tillgängliga, såsom standarden för Kyrkans miljödiplomering, vägledningar och det uppskattade reflektionsmaterialet ”Omtanke”. En digital grundläggande miljöutbildning erbjuds också som en bra startpunkt för många.
Det lokala engagemanget är helt avgörande för att lyckas. Som Botkyrka församling visar, arbetas det kontinuerligt med att lyfta miljö- och hållbarhetsfrågor i barn- och ungdomsgrupper, och man bidrar aktivt till att nå ut med kunskap genom olika publikationer. Kyrkans Tidning lyfter också ofta debatten, där exempelvis Svenska Kyrkans Unga i Skara stift har uttryckt en stark önskan om ett ännu snabbare tempo i klimatarbetet och bland annat föreslagit att kyrkan ska utlysa ”klimatnödläge” och sikta på att bli klimatpositiva. Detta visar på ett levande engagemang och en ständig vilja att förbättra arbetet. ”Ett biskopsbrev om klimatet”, som reviderades 2019, fungerar som ett viktigt teologiskt och opinionsbildande underlag i detta arbete. Ungdomars engagemang är centralt, och kyrkans olika verksamheter, inklusive konfirmation i Svenska kyrkan med dess betydelse och traditioner, kan spela en viktig roll i att forma ungas värderingar kring ansvar, förvaltarskap och hållbarhet. Det är i dessa lokala sammanhang, där människor möts, inspireras och agerar tillsammans, som den verkliga och varaktiga förändringen sker.
Engagerade volontärer, både vuxna och barn, deltar här i en gemensam städaktion i naturen. Bilden illustrerar på ett utmärkt sätt kyrkans miljöarbete i praktiken, där tro omsätts i konkret handling för att vårda skapelsen. Detta kan ske genom exempelvis skräpplockning, plantering av träd eller återställande av livsmiljöer, ofta som en del av kyrkans organiserade miljöinitiativ. Sådana initiativ, stora som små, är ovärderliga och visar på en levande tro omsatt i handling. Det är genom dessa gemensamma ansträngningar, från gräsrotsnivå till nationella strategier, som Svenska kyrkan strävar efter att vara en positiv och pådrivande kraft för en hållbar värld.
Inomhusklimat och välbefinnande i kyrkans lokaler
Svenska kyrkans ansvar omfattar inte bara den yttre miljön utan även en djup omsorg om de människor som vistas i kyrkans många lokaler och de kulturhistoriskt ovärderliga kyrkobyggnaderna. Ett förändrat klimat, med exempelvis mer extremväder och högre luftfuktighet, medför ökade påfrestningar på dessa ofta gamla och känsliga byggnader, särskilt de som är belägna kustnära.
Klimatförändringars påverkan på kyrkobyggnader
Göteborgs stift har exempelvis bedrivit betydelsefulla och uppmärksammade projekt kring energi, klimat och kulturarv. Inom ramen för dessa har man inventerat byggnader och genomfört noggranna mätningar av inomhusklimatet för att identifiera risker som mögelbildning eller skador på värdefulla inventarier och konstföremål. Att säkerställa en god och stabil inomhusmiljö är avgörande, och det innefattar allt från att säkerställa fungerande dränering och ventilation till att aktivt hantera specifika hälsorisker.
Radon och luftkvalitet i kyrkans lokaler
En sådan specifik hälsorisk kan vara förekomsten av radon, en osynlig och luktfri radioaktiv gas som kan tränga in i byggnader från marken eller från vissa äldre byggnadsmaterial. Vid förhöjda halter utgör radon en allvarlig hälsorisk, främst genom ökad risk för lungcancer. För att säkerställa en trygg och hälsosam miljö i kyrkans lokaler är det därför av yttersta vikt med regelbundna och professionellt utförda radonmätningar. För den som söker expertis inom radonmätning är det en stor fördel att vända sig till radea för professionell radonmätning och rådgivning, eftersom de erbjuder värdefull vägledning genom hela processen, från mätning till eventuella åtgärdsförslag, och därmed bidrar till en hälsosammare inomhusmiljö för alla som vistas där. Detta är en viktig, om än ibland bortglömd, aspekt av fastighetsförvaltningen som direkt påverkar hälsan hos både anställda, volontärer och besökare.
Ventilationens betydelse för kulturarv och hälsa
Forskning inom Energimyndighetens program ”Spara och bevara” har tydligt belyst vikten av korrekt och anpassad ventilation i kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kyrkor, vilka ofta saknar moderna mekaniska ventilationssystem. Studier har visat att effektiv vädring, särskilt genom att skapa korsdrag, är nödvändig för att byta ut luften och minska halterna av partiklar och koldioxid, speciellt efter sammankomster med många människor. Detta är viktigt både för besökarnas hälsa och välbefinnande och för bevarandet av kyrkans interiör och inventarier. Samtidigt måste vädring ske med omdöme och kunskap, särskilt under sommarmånaderna då fuktig uteluft kan orsaka kondens på kalla ytor inne i kyrkan och leda till skador.
Kyrkans bredare hälsofrämjande arbete
Kyrkans hälsoarbete sträcker sig även bortom inomhusmiljön och det direkta fastighetsansvaret. Härnösands stift har exempelvis engagerat sig i planeringen av en temadag om nationella minoriteters hälsa, vilket visar på en vilja att uppmärksamma och adressera specifika hälsobehov hos olika grupper i samhället. Vidare har det från flera håll lyfts fram att kyrkorna har en viktig roll att spela i kampen mot övervikt och fetma, ett växande folkhälsoproblem som påverkar många. Patrik Skogsberg från organisationen Hela Människan menar att kyrkorna bör erbjuda stöd och aktivt främja en hälsosam livsstil, till exempel genom att erbjuda nyttigare alternativ vid kyrkkaffet och arbeta för att stärka barns och ungas självkänsla. Församlingen Kungsporten i Huskvarna nämns som ett positivt exempel med specifik träning för överviktiga barn. Detta breda och holistiska perspektiv på hälsa, som omfattar ande, själ och kropp, är djupt förankrat i den kristna tron och människosynen.
En levande tro för en hållbar framtid
Svenska kyrkans omfattande arbete med miljö- och hälsofrågor är ett tydligt uttryck för en levande och relevant tro som tar sig an samtidens stora utmaningar med både djupt allvar och ett orubbligt hopp. Det är en pågående resa som kräver uthållighet, mod, innovation och en ständig vilja till lärande och förändring. Från de övergripande strategierna i klimatfärdplanen till det mycket konkreta och handfasta arbetet ute i församlingarna med miljödiplomering, energieffektivisering och omsorg om inomhusmiljön, vävs alla trådar samman till en helhet där ansvaret för skapelsen och omsorgen om medmänniskan står i absolut centrum. Jag ser att kyrkan inte bara strävar efter att minska sitt eget ekologiska fotavtryck, utan också vill vara en stark inspiratör och en samlande kraft i samhället för en rättvis och hållbar omställning för alla.
Utmaningarna är onekligen många, och ibland kan de uppsatta målen kännas avlägsna eller svåra att nå. Men i det brinnande engagemanget hos enskilda medlemmar, förtroendevalda och anställda, i de djupa teologiska reflektionerna och i de många praktiska handlingarna som utförs varje dag, finns en stark och okuvlig drivkraft. Att vårda Guds skapelse och att främja hälsa och välbefinnande är inte några perifera sidofrågor för kyrkan; de utgör själva kärnan i dess uppdrag och identitet. Genom att målmedvetet fortsätta detta mångfacetterade och livsviktiga arbete, från den globala klimatpolitiken till den lokala radonmätningen, kan Svenska kyrkan fortsätta att vara en relevant, trovärdig och hoppfull aktör i en värld som mer än någonsin längtar efter helande, rättvisa och hållbarhet. Det är ett arbete som, precis som tron själv, ständigt måste omsättas i handling för att förbli levande och meningsfullt.
